photolines, by nicole

Har spenderat morgonen till att sova (?) kollat lite tv och sen läst massa bloggar, varför e de så kul? Måste bara berätta en sak, lite hela tiden börjar jag tänka på skolan, jag börjar ju gymnasiet till hösten och har inte pratat så mycket om det här. Men så fort tankarna kommer till mej kan jag knappt göra någonting, det lixom spänner till. av nervositet eller förväntan vet jag inte. Ja, jag längtar jätte mycket, men jag önskar jag visste någonting om hur det kommer bli. Jag vet att jag kommer känna mej hemma när jag ser skolan påväg från tvärbanan, jag har ju gått där de senaste två åren fast bara i grundskolan.

Nån som missat, jag börjar på kulturama.

Men när jag kommer komma in i skolan vet jag inte hur jag kommer känna. Ensamhet för att ingen från 9:an kommer vara där, vi ska mötas i våran gymnastiksal där jag spenderat många dagar tillsammans med alla jag älskar. Gud det kommer vara så svårt, konstigt nog börjar jag skaka nu när jag skriver. har inte alls tänkt igenom det här så noga förut.

Kommer jag kunna gå runt i våra gamla lokaler innan alla samlas? grupprummen, gå förbi skåpen där vi suttit så många gånger. den stora trappan. Tror bara ettorna som början gymnasiet kommer vara där då så det kommer vara tomt. Fyllt av nya människor, främlingar. och jag ensam, kommer jag hitta nya vänner? jag vill inte vara fast i minnena, jag vill gå vidare.

Det är skit svårt att skriv, fan varför vill jag börja där igen? Det kommer bli så mycket svårare.